Vid elva tiden idag så stod jag i lärarrummet på svenska skolan i Paris och pratade med Britt-Marie. Jag berättade att jag tyckte det kändes så skumt att jag om bara några timmar skulle befinna mig tillbaka i Stockholm.
Nu sitter jag här, på precis den platsen jag snackat om i flera månader. Jag sitter i min säng i Enskede och känner mig ganska så tom.
Jag vet seriöst inte vad jag ska skriva. Alting känns som en cliché, för hur ska man beskriva ett helt år i bara några meningar?
Jag har gjort så mycket, sätt så mycket, träffat så många fantastiska och livsomtumlande människor, växt så mycket som person.
I bilen till flygplatsen satt jag och bet mig i läppen för att hålla tillbaka tårarna. Vi svängde ut ifrån uppfarten och ner för rue de Belfort och det bara sved bakom ögonlocken. Även om jag inte alltid trivts i min värdfamilj så har jag ändå bott med dessa människor i ett helt år, det är speciellt, och det är jobbigt att lämna det.
Hemvandringar ifrån nattbussen klockan 7 på morgonen eller i ösregn. Nätter med fantastisk musik och billig öl på Le Truskel. Fyndande i 1-eurolådor. Espresso+cigg+bok vid Courcelles. Teater på torsdagar. Yoghurt hos Moa. Vin och ost i parker. Jag kan hålla på i EVIGHETER. Detta år har gått så fort och det har varit fantastiskt. Visst är det jobbigt att lämna Paris men vetskapen om att jag har så mycket fint som väntar mig i Stockholm är ganska bra plåster på såren faktiskt.
Nu är klockan tolv och imorgon börjar mitt liv i Stockholm igen. Jag slängs in direkt på BA summercamp. Efter ett halvår av typ NOLL träning så är jag ganska nervös. Nu är ett liv av slappande och fest över, nu ska nyttiga svensken fram och hon gillar vegge-mat och träning (suck...)
Detta blir kanske det sista inlägget i den här bloggen, jag kanske lägger upp några bilder ifrån Loire, balen, och avslutningen men några långa haranger blir det inte längre.
Men jag ska fan aldrig säga aldrig jag kommer säkert komma på något mer oviktigt att säga...
Sista Love yo faces?
kanske
BAII!
Monday, June 18, 2012
Thursday, June 14, 2012
2 och en halv dag
"Don't cry because it's over, smile because it happened"
Plötsligt närmar sig sista helgen. För bara ett tag sedan började man snacka om veckor istället för månader, sedan dagar istället för veckor, och nu är det bara en helg.
Alla börjar såklart bli otroligt känslosamma. Jag brukar alltid vara den som gråter mest - skolavslutningar, sista kollodagar, alla filmer någonsin (även om de inte är sorgliga).
Men just nu känns det bara tugnt, jag vet inte vad som är "problemet".
Jag har ingen lust att gråta eller bli överdrivet ledsen. Det känns bara tugnt, jobbigt, svårt, men inte speciellt sorgligt.
Antingen är det för att jag inte kan förstå att det är över.
Eller så är jag bara otroligt nöjd med detta år och alla fina minnen att jag kan acceptera att det är över.
Eller så vet jag vad för underbara människor som väntar mig när jag kommer tillbaka.
Jag vet också att de människor som jag älskar och värdesätter här kommer jag hålla kontakten med, de kommer inte försvinna ur mitt liv.
Att växa up är att förstå att inget är för evigt, allting tar slut. Man måste lära sig att säga adjö för att kunna förstå att ett adjö inte är så farligt egentligen.
Just nu har jag färgat håret och jag håller på att packa mina väskor.
Imorgon så ska jag ut med Moa, Vicy, Nora, och Josefine. Jag hoppas att vi fortfarande kommer åka till Rosa Bonheur! Har efter ett helt år fortfarande inte varit där så jag är taggad.
Lördag kväll så sover vi över hos Victoria. Jag kommer iofs behöva åka därifrån ganska tidigt...
15:35 är sista check-in tiden på flygplatsen.
Bara några timmar senare så kommer jag vara i Stockholm igen, få sova i min egna säng.
Får skriva en lite mer sentimental "tack-post" senare för nu måste jag fortsätta med packningen, suck.
Plötsligt närmar sig sista helgen. För bara ett tag sedan började man snacka om veckor istället för månader, sedan dagar istället för veckor, och nu är det bara en helg.
Alla börjar såklart bli otroligt känslosamma. Jag brukar alltid vara den som gråter mest - skolavslutningar, sista kollodagar, alla filmer någonsin (även om de inte är sorgliga).
Men just nu känns det bara tugnt, jag vet inte vad som är "problemet".
Jag har ingen lust att gråta eller bli överdrivet ledsen. Det känns bara tugnt, jobbigt, svårt, men inte speciellt sorgligt.
Antingen är det för att jag inte kan förstå att det är över.
Eller så är jag bara otroligt nöjd med detta år och alla fina minnen att jag kan acceptera att det är över.
Eller så vet jag vad för underbara människor som väntar mig när jag kommer tillbaka.
Jag vet också att de människor som jag älskar och värdesätter här kommer jag hålla kontakten med, de kommer inte försvinna ur mitt liv.
Att växa up är att förstå att inget är för evigt, allting tar slut. Man måste lära sig att säga adjö för att kunna förstå att ett adjö inte är så farligt egentligen.
Just nu har jag färgat håret och jag håller på att packa mina väskor.
Imorgon så ska jag ut med Moa, Vicy, Nora, och Josefine. Jag hoppas att vi fortfarande kommer åka till Rosa Bonheur! Har efter ett helt år fortfarande inte varit där så jag är taggad.
Lördag kväll så sover vi över hos Victoria. Jag kommer iofs behöva åka därifrån ganska tidigt...
15:35 är sista check-in tiden på flygplatsen.
Bara några timmar senare så kommer jag vara i Stockholm igen, få sova i min egna säng.
Får skriva en lite mer sentimental "tack-post" senare för nu måste jag fortsätta med packningen, suck.
 |
| Håret är fortfarande ganska blött så det blir ju ljusare sen men såhär blev det! Fy fan vad jobbigt det var att göra själv säger jag bara. |
 |
| Packing LIKE A BOSS |
Friday, May 25, 2012
This has been a rant
I'm sitting at Starbucks and i'm just about to pull out my computer when a man comes up to my table. I remember him passing me in the line to the cashier, greeting me with a hello.
He asks me if he can sit down and have a coffee with me. I tell him i need to work (which i'm obviously now not doing because i'm a procrastinating little shit. I swear i have a word document and two tabs open on the Da Vinci code all waiting for me to start writing my book report). He still insists though that he really wants to have a coffee with me. It takes me three more tries to make it clear that i'm really not interested.
I know that when i'm an old hag i'm going to look back on these days and maybe even remember with fondness the times when random men would want to have coffee with me.
Well, here is a message to old hag Louise:
It's not as pleasant as you're confused memory makes it out to have been. It's mostly creepy, and really annoying.
Yesterday, Moa, Nora, and I spent a few hours under le Grande Arche eating dinner and drinking wine celebrating Moas last day as a 17-year old. During those few hours i think four different groups of men came up to us wanting to talk/hang out/leave together/n'importe qoui... Telling us we were "butiföl" (that's french-english for beautiful if you were wondering).
I mean sure, as long as they are civil and understand after the first telling that we'd rather be left alone to our girls night everything is a ok. But when it takes a few tries, some silent treatment, some "please just leave us the fuck alone"-looks, or "lets talk in swedish till they leave", it's really not that fun. Especially not when they get angry, call us degenerative or mean names, and just act like complete assholes.
Mind, these are not nice young guys. They ar usually close to thirty, creepy french men hitting on 17-year-old girls...
I dont know, maybe i'm just being a bitch about this. Is it that wrong that i don't approve admiration from old creepy men? That my heart doesn't flutter with satisfaction when a man oggles my legs and then calls out to me in the passing? That i don't take it as a compliment when a man calls me beautiful just so that he can get a cigarette and a phone number?
I don't feel beautiful, i feel like i should wipe off my makeup and put on more clothes.
In all seriousness, wearing shorts in Paris is like walking around with a "you now have the permission to stare the shit out of my legs and assume that i will have sex with you" sign over your head...
Things like this just make me even more stoked about moving back to Sweden.
Let me wear my shorts in peace thank you.
He asks me if he can sit down and have a coffee with me. I tell him i need to work (which i'm obviously now not doing because i'm a procrastinating little shit. I swear i have a word document and two tabs open on the Da Vinci code all waiting for me to start writing my book report). He still insists though that he really wants to have a coffee with me. It takes me three more tries to make it clear that i'm really not interested.
I know that when i'm an old hag i'm going to look back on these days and maybe even remember with fondness the times when random men would want to have coffee with me.
Well, here is a message to old hag Louise:
It's not as pleasant as you're confused memory makes it out to have been. It's mostly creepy, and really annoying.
Yesterday, Moa, Nora, and I spent a few hours under le Grande Arche eating dinner and drinking wine celebrating Moas last day as a 17-year old. During those few hours i think four different groups of men came up to us wanting to talk/hang out/leave together/n'importe qoui... Telling us we were "butiföl" (that's french-english for beautiful if you were wondering).
I mean sure, as long as they are civil and understand after the first telling that we'd rather be left alone to our girls night everything is a ok. But when it takes a few tries, some silent treatment, some "please just leave us the fuck alone"-looks, or "lets talk in swedish till they leave", it's really not that fun. Especially not when they get angry, call us degenerative or mean names, and just act like complete assholes.
Mind, these are not nice young guys. They ar usually close to thirty, creepy french men hitting on 17-year-old girls...
I dont know, maybe i'm just being a bitch about this. Is it that wrong that i don't approve admiration from old creepy men? That my heart doesn't flutter with satisfaction when a man oggles my legs and then calls out to me in the passing? That i don't take it as a compliment when a man calls me beautiful just so that he can get a cigarette and a phone number?
I don't feel beautiful, i feel like i should wipe off my makeup and put on more clothes.
In all seriousness, wearing shorts in Paris is like walking around with a "you now have the permission to stare the shit out of my legs and assume that i will have sex with you" sign over your head...
Things like this just make me even more stoked about moving back to Sweden.
Let me wear my shorts in peace thank you.
Tuesday, May 22, 2012
GIFs i'm currently a bit too obsessed with
Hell week
This post is going to be in English
Hell week has started... I'm surprised to say it's not as bad as i thought it would be.
Probably because i'm repressing all thoughts of shit that i actually have to do.
Like my Swedish, French, FFK, and chem homework.
But yeah i'm cool, don't have that much to do.... dont judge me
Moa turns 18 on Friday so on Thursday, on her last day of being a child, we are going to eat KFC, get wasted, and go see American Pie.
Because it's immature and fun at the same time.
IDK about other people but i don't have any lessons on Friday so we are gonna get together at Moas house and have a birthday picnic in her yard :)..
I'm making mac n cheese because i'm not just an amazing friend, i'm an amazing cook.
Oh i work that microwave, i work it good.
I'll tell you one thing i already love about my internship, i don't work on Wednesdays!
The maternelle (kindergarten) is closed on Wednesdays so WOOH DAY OFF!
Also, no school on monday so no work for me either.
I have good feels about this :).
Sometimes i think this blog is just an excuse for me to be really strange without anyone actually getting to know about it... And make far fetched sexual innuendos
Moa du är den enda som läser min blogg ändå <3
That's a good place to end it today
Love yo face Moa
BAII
Hell week has started... I'm surprised to say it's not as bad as i thought it would be.
Probably because i'm repressing all thoughts of shit that i actually have to do.
Like my Swedish, French, FFK, and chem homework.
But yeah i'm cool, don't have that much to do.... dont judge me
Moa turns 18 on Friday so on Thursday, on her last day of being a child, we are going to eat KFC, get wasted, and go see American Pie.
Because it's immature and fun at the same time.
IDK about other people but i don't have any lessons on Friday so we are gonna get together at Moas house and have a birthday picnic in her yard :)..
I'm making mac n cheese because i'm not just an amazing friend, i'm an amazing cook.
Oh i work that microwave, i work it good.
I'll tell you one thing i already love about my internship, i don't work on Wednesdays!
The maternelle (kindergarten) is closed on Wednesdays so WOOH DAY OFF!
Also, no school on monday so no work for me either.
I have good feels about this :).
Sometimes i think this blog is just an excuse for me to be really strange without anyone actually getting to know about it... And make far fetched sexual innuendos
Moa du är den enda som läser min blogg ändå <3
That's a good place to end it today
Love yo face Moa
BAII
Friday, May 18, 2012
Han har redan hållt på med det här i typ en timma, men då var det "Jackie Kennedy" som han spelade på.
Till och med nu när jag skriver detta och laddar upp videon så spelar och sjunger han... Nu är det "Who is this Transvestite"
Hör ganska ofta "ÅÅHH det måste vara så kul att bo med Baptiste, han e så skön!!"
Heh... Jo kanske men mesta delen av tiden är det det här som gäller eller att han pluggar.
Kul grabb..
I den här videon sjunger han inte ens, kanske ni ska vara tacksamma för.
För er som var där
Tänk her en performance av "J'adore" fast ni var tvugna att lyssna på det VARJE DAG.
Accurate representation of myself this last week
Wednesday, May 16, 2012
I really shouldn't blog when i'm this tired
Efter en ganska hemsk skolvecka så är det långhelg. Den är välbehövd kan jag säga...
Imorgon så ska jag åka till Moa och så ska vi tona hennes hår samt tjocka oss lite.
- Och du undrar varför du är tjock Louise
- Men det går inte, vi måste tjocka oss
- Sluta kla-
- no, stop.
Imorgon så ska jag åka till Moa och så ska vi tona hennes hår samt tjocka oss lite.
- Och du undrar varför du är tjock Louise
- Men det går inte, vi måste tjocka oss
- Sluta kla-
- no, stop.
På tal om hår så är mitt hår fabulous ida
Now queue four days of not meeting anyone of importance...
Idag så satt jag på Starbucks och ponerade över mitt liv, satt och vilade ansiktet i min hand, och stirrade ut över gatan.
Precis då gick en man förbi, stannade upp, och härmade mig lite snabbt. Jag log och tänkte "heh oups, jag såg nog ganska bekymrad ut"
Mannen gick vidare och jag lämnades ensam i några minuter.
Plötsligt såg jag mannen igen. Han stod på andra sidan fönstret, ute på gatan, och pekade på att han vill att jag skulle komma ut och sätta mig med honom. Jag kollade nog lite snett på honom och försökte undevika ögonkontakt.
Då gick fanskapet in på Starbucks och sa:
- Mademoiselle, j'ai envie de te parle, j'ai envie de te discuter. S'il te plaît, tu veut un café? S'il te plaît...
Oh i'm sorry was i holding up a fucking weird ass beacon or something? If not i can't for the life of me understand what would give you the idea that i would want to fucking talk to you!?
- Non je pars bientôt, en fait, il faut que je pars maintenant!
Snabbt som fan tar jag mina saker och sticker. Tacka gud att han inte följde efter mig.
Jag orkar inte med alla creepers.
Jag vet att jag älskar "CREEPER LOVE IS DEEPER LOVE"
Men det är om man redan är vänner...
Om du är en medelålders arabisk man så är creeper love in deeper love.
DID YOU NOT GET THAT MEMO OR SOMETHING!?
Hoppas du har det fantastisk åh du fagra människa som läser detta.
Imorgon är det exakt en månad kvar tills jag måste lämna Paris.
Hej jag har ångest.
Love yo face
BAII
PS. GRATTIS ADRIAN PÅ 18 ÅRSDAGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Thursday, May 10, 2012
Filed under: Shit Louise does when she's bored and totally wacked after five days of constant studying... ENJOY
Imorgon har jag fysikprov och jag känner mig bara kanske lite jävla fucking stressad...
Men jag MÅSTE göra det imorgon för jag vägrar att ha det sista veckan innan praktiken, då alla lärare lagt in alla stora prov/projekt.
Jag kom ihåg att jag hade en massa braiga saker att skriva i bloggen men nu har jag fan glömt allt. Typiskt.
Jag föll för grupptrycket och köpte ett par Urban Ears. MINA HÖRLURAR GICK SÖNDER OK!? Var också och köpte Supernatural säsong 4 på box, så att jag kan kolla på den dubbade versionen och skratta ihjäl mig.
Nej men seriöst, det är så att jag ska ha något franskt att kolla på när jag kommer hem till Sverige och jag kan fan se säsong 4 hur många gånger som helst.
På tal om dubbat! Han som dubbar karaktären Castiel i Supernatural gör också rösten till inga mindre än Gordon Ramsey, Jude Law, Tom Hardy, och Hugh Grant... Det är bara dom kända! Sen gör han rösten till ett dussintal fler mindre karaktärer i olika serier och filmer.
France actually only has one guy who dubs, and he does everyone. This industry sits on a thrown of LIES!
(did i mention i'm completely wacked?)
Men visst.... Man känner sig ju lite pretto/hipster då man sitter med ett par urban ears, läser en fransk bok, och har Supernatural på franska i väskan.
Varför ta snygga bilder på sig själv och lägga upp på bloggen när man kan se ut såhär?
Idag skickade jag iväg Adrians 18års present! Stod i kö i tjugo minuter tills en kvinna frågade mig om hon kunde hjälpa till. Jag sa att jag skulle skicka ett brev till USA och så pekade hon på den lilla luckan på andra sidan rummet med "lettres" skrivet snyggt ovanför... Thaaaaaaanks......
I think that's everything for now... So yeah
Love your face
Baiii :) <3
Men jag MÅSTE göra det imorgon för jag vägrar att ha det sista veckan innan praktiken, då alla lärare lagt in alla stora prov/projekt.
Jag kom ihåg att jag hade en massa braiga saker att skriva i bloggen men nu har jag fan glömt allt. Typiskt.
Jag föll för grupptrycket och köpte ett par Urban Ears. MINA HÖRLURAR GICK SÖNDER OK!? Var också och köpte Supernatural säsong 4 på box, så att jag kan kolla på den dubbade versionen och skratta ihjäl mig.
Nej men seriöst, det är så att jag ska ha något franskt att kolla på när jag kommer hem till Sverige och jag kan fan se säsong 4 hur många gånger som helst.
På tal om dubbat! Han som dubbar karaktären Castiel i Supernatural gör också rösten till inga mindre än Gordon Ramsey, Jude Law, Tom Hardy, och Hugh Grant... Det är bara dom kända! Sen gör han rösten till ett dussintal fler mindre karaktärer i olika serier och filmer.
France actually only has one guy who dubs, and he does everyone. This industry sits on a thrown of LIES!
(did i mention i'm completely wacked?)
Men visst.... Man känner sig ju lite pretto/hipster då man sitter med ett par urban ears, läser en fransk bok, och har Supernatural på franska i väskan.
 | |||||
| AM I ALTERNATIVE YET? |
Idag skickade jag iväg Adrians 18års present! Stod i kö i tjugo minuter tills en kvinna frågade mig om hon kunde hjälpa till. Jag sa att jag skulle skicka ett brev till USA och så pekade hon på den lilla luckan på andra sidan rummet med "lettres" skrivet snyggt ovanför... Thaaaaaaanks......
I think that's everything for now... So yeah
Love your face
Baiii :) <3
Subscribe to:
Posts (Atom)