Kall och blöt dag i Paris

De dagarna man är som nöjdast med sitt hår måste det bara börja regna.
Efter skolan idag så drog hela SSP till Hôtel de Ville för att åka skridskor. För att jag är en liten skolkare försökte jag övertyga min kompis Moa att vi skulle skita i det och gå och göra något annat. Sen tänkte jag mig Karin (biträdande rektor.. typ? Har hand om kören och är extra mamma till alla) och på hur ledsen hon skulle bli om folk skolkade...
Om någon någonsin vill att jag ska göra någonting eller få mig att ändra mig så skicka mig på en Guilt Trip bara, då far jag så himla illa.

Åkte iaf till Hôtel de Ville bara för att mötas av en massa svenskar som står och gör ingenting. Jag är redan dyngsur ifrån regnet och så får jag höra att det är inställt.
Vi drar hela 60 pers till ett närstående café och så får vi varm choklad och croissants :), helt ok måste jag säga.

Efter lite fundering så har jag nu kommit fram till vad som är jobbigast med att komma tillbaka till Paris.
I Sverige kände man ju sig asgrym på franska. Nu är jag tillbaka och igen så drabbas jag av insikten att jag faktiskt suger på franska.
Ush det är verkligen plågsamt. Speciellt då man hör hur mycket bättre alla har blivit och hur bra alla fortfarande är. Så står man där och inte kan få ur sig en enda mening i conditionell, feeling like a fucking failure sucks...

Nej nu ska datorn stängas av så att jag kan plugga kemi
Love yo face <3
BAI